Samhällsplikt kan låta ovant.
Ordet plikt bär på skyldighet. Det ska det också göra. Ett samhälle kan inte bara bygga på rättigheter, valfrihet och individuella önskemål. Det gemensamma behöver också bäras.
Plikt får hät inte förväxlas med blind lydnad. Det behöver inte betyda att individen underordnas staten. I ett demokratiskt samhälle betyder plikt att alla har en del i det gemensamma ansvar som gör frihet, rättigheter och trygghet möjliga.
Samhällsplikt handlar därför inte främst om tvång.
Det handlar om demokratisk involvering.
Demokrati kräver mer än åsikter
I dagens demokrati är invånarens bidragande roll ofta ganska smal.
Vi röstar ibland. Vi betalar skatt. Vi följer lagar. Vi tar del av samhällsservice. Vi kan engagera oss, protestera, organisera oss och påverka.
Allt detta är viktigt.
Men det räcker inte alltid.
Ett demokratiskt samhälle behöver inte bara invånare som tycker något om samhället. Det behöver invånare som förstår något av samhället, möter dess verklighet och får erfarenhet av vad det innebär att bära det gemensamma.
Annars riskerar demokratin att bli något vi betraktar utifrån.
Något vi kräver saker av.
Något andra ska sköta.
Från delaktighet till involvering
Delaktighet är viktigt.
Men delaktighet kan vara passiv. Den kan betyda att dörren står öppen för den som redan har tid, språk, kunskap, självförtroende och intresse nog att gå in.
Involvering går längre.
Involvering betyder att människor faktiskt kommer i kontakt med det gemensamma. Inte bara som väljare, brukare eller mottagare, utan som personer som får se, förstå och bidra till samhällets funktion.
Samhällsplikt kan förstås som en struktur för sådan involvering.
Inte som ersättning för frihet.
Inte som motsats till demokrati.
Utan som ett sätt att göra demokratin mer konkret.
En struktur genom livet
Om samhällsplikt ska fungera demokratiskt genom alla åldrar kan den inte vara ett enstaka avbrott i livet.
Den behöver förstås som återkommande samhällsinvolvering genom livet.
Människor lever i olika skeden. Vi har olika erfarenheter, förmågor, begränsningar och möjligheter. Därför kan samhällsplikt inte betyda samma sak för alla vid varje tidpunkt.
Men den kan bygga på samma grundtanke:
Alla är en del av samhället.
Alla berörs av samhällets funktioner.
Alla har därför också någon form av ansvar för det gemensamma.
Samhällsplikt blir då inte bara en skyldighet att bidra.
Den blir också en möjlighet att förstå samhället från insidan.
Samhället möter invånaren
Samhällsplikt handlar inte bara om att invånaren kommer närmare samhället.
Det handlar också om att samhället kommer närmare invånaren.
När samhällsinvolvering återkommer genom livet får samhället fler naturliga tillfällen att möta sin befolkning. Inte bara när någon ansöker om stöd, blir sjuk, hamnar i problem eller behöver en myndighet.
Utan också tidigare, bredare och mer regelbundet.
Det kan handla om information, kommunikation, undersökningar, hälsoscreening eller andra former av kontakt. Men djupare handlar det om något mer grundläggande: att samhället lär känna sin befolkning.
Hur mår du?
Fungerar livet?
Finns det något du behöver?
Kan samhället hjälpa till innan problemen blivit större?
Ett demokratiskt samhälle ska inte bara styra sin befolkning. Det ska bry sig om den.
Samhällsplikt kan därför också förstås som en återkommande kontaktpunkt mellan samhället och invånaren. En struktur där ansvar inte bara går från individen till samhället, utan också från samhället till individen.
Ansvarsbärande erfarenhet
Syftet med samhällsplikt är inte att skapa lydiga invånare.
Syftet är att skapa ansvarsbärande erfarenhet.
Det är skillnad.
Lydnad kräver att människor gör som de blir tillsagda. Ansvar kräver att människor förstår vad deras handlingar betyder i ett större sammanhang.
Ett demokratiskt samhälle behöver det senare.
Det behöver människor som har erfarenhet av hur samhällets funktioner hänger ihop. Som har mött andra delar av samhället än sin egen vardag. Som förstår att välfärd, trygghet, frihet, rättigheter, skyldigheter och gemensamma resurser inte uppstår av sig själva.
Samhällsplikt kan bidra till detta genom att göra samhällsansvaret konkret.
Inte bara som en idé.
Utan som erfarenhet.
Att vara samhället från insidan
Avståndet mellan invånare och samhälle kan bli stort.
Samhället kan uppfattas som myndigheter, politiker, regler och system långt borta från det egna livet. Då blir det lätt att tänka att samhället är något annat än vi själva.
Men samhället är inte bara en ram runt våra liv.
Det är något vi är beroende av, påverkar och själva är med och bär.
Samhällsplikt ska minska avståndet mellan invånare och samhällsfunktioner. Den kan ge fler människor erfarenhet och förståelse för sådant de annars bara möter genom nyheter, debatt, beslut eller egen kontakt med en myndighet.
Den kan också göra det tydligare att samhället inte fungerar för att någon annan alltid löser det.
Det fungerar för att människor, institutioner och gemensamma strukturer bär det tillsammans.
Utvecklar invånarens demokratiska roll
Samhällsplikt kan därför förstås som en demokratisk utveckling av invånarens roll.
Inte bort från frihet.
Inte bort från rättigheter.
Inte bort från individens värde.
Utan mot en bredare förståelse av vad det innebär att vara del av ett demokratiskt samhälle.
Vi är inte bara väljare.
Inte bara skattebetalare.
Inte bara mottagare av samhällsservice.
Inte bara kritiker av det som inte fungerar.
Vi är också samhällsbärare.
Om demokratin ska hålla över tid behöver denna roll bli tydligare. Inte som ett krav på likformighet, utan som en gemensam struktur för ansvar, erfarenhet och involvering.
Samhällsplikt är ett sätt att säga att demokratin inte bara är något vi har rätt att använda.
Den är något vi har skyldighet att bära.
Läs mer
- Rösta på riktning (Nästa i läsväg ’Ansvar, involvering och samhällsbärande’)
- Från delaktighet till involvering
- Eller ett annat spår: Styrning – inte förmyndarskap