Politik handlar inte bara om ideologi, beslut, valkampanjer och debatter.
Politik handlar också om ansvar.
Att utveckla själva samhällssystemet kan också betraktas som politik, eftersom det handlar om makt, ansvar och gemensam styrning. Men det är inte den politik vi hör om i det dagliga politiska samtalet.
Men politiken har ansvar även på den nivån
Inte ansvar som skäll.
Inte ansvar som jakt på syndabockar.
Inte ansvar som ett krav på att politiker ska bära skulden för allt som går fel.
Utan ansvar för rätt saker.
Politiken ska inte bära allt ansvar
Politiken är viktig, men politiken är inte hela samhället.
Därför ska politiker inte hållas ansvariga för allt som händer i varje del av samhällssystemet. Samhället är för komplext för det. Många resultat beror på flera nivåer, flera aktörer, flera funktioner och långa kedjor av beslut, styrning och genomförande.
När allt ansvar läggs på politiken blir ansvaret till slut otydligt.
Varje brist blir en politisk skuldfråga. Varje misslyckande blir ett tillhygge i debatten. Varje problem ska lösas genom nästa beslut, nästa reform eller nästa val.
Det gör inte ansvaret starkare.
Det gör det klumpigt.
Ett demokratiskt samhällssystem behöver rätt verktyg för varje fråga. Det behöver tydligare ansvar.
Politiken ansvarar för sitt
Politiken kan inte ansvara för allt.
Men den ska ansvara för sitt.
Politiken har ett särskilt ansvar eftersom den har ett särskilt demokratiskt mandat. Den anger riktning, gör prioriteringar, hanterar värdekonflikter, fattar beslut och ger uppdrag till samhällsstyrningen.
Det ansvaret kan inte läggas någon annanstans.
Politiken behöver kunna hållas ansvarig för den riktning den anger.
För de prioriteringar den gör.
För de beslut den fattar.
För de uppdrag den ger.
För de målkonflikter den lämnar olösta.
För de systemvillkor den accepterar.
Det är inte samma sak som att politiken ska bära skulden för allt som sker.
Det är att ansvar ska följa makt, mandat och faktisk möjlighet att påverka.
Politiken ansvarar också för formerna
Politikens ansvar gäller inte bara beslut inom systemet.
Det gäller också systemets former.
Politiker kan inte skylla på systemets nivåer, roller, regler eller ansvarsfördelningar. Om systemets former gör ansvar otydligt, styrning svag eller utveckling svår, är det också ett politiskt ansvar att se det.
Det räcker inte att säga att varje del har följt sitt uppdrag om helheten ändå inte fungerar.
Ett samhällssystem måste som helhet kunna göra det människor rimligen förväntar sig av det. Det behöver kunna bära ansvar, ge riktning, säkra viktiga funktioner, hantera återkommande brister och utvecklas när världen förändras.
Om politiken inte själv kan överblicka den komplexiteten behöver den säkerställa att samhällssystemet har funktioner som kan göra det.
Det är därför styrningskompetens, granskning, funktionssäkring och systemutveckling inte är sidofrågor.
De är delar som behövs för att samhällets styrning ska kunna fungera som helhet.
Politiken kan inte vara ansvarig för dessa funktioner.
Men politiken är ansvarig för att dessa funktioner finns – och fungerar.
Makt, mandat, uppdrag och ansvar
Ett fungerande samhällssystem behöver tydliga ansvarskedjor.
Makt behöver mandat.
Mandat behöver uppdrag.
Uppdrag behöver ansvar.
Ansvar behöver kunna utkrävas.
Om någon har makt utan mandat blir styrningen illegitim.
Om någon har mandat utan tydligt uppdrag blir styrningen oklar.
Om någon har uppdrag utan ansvar blir uppdraget svagt.
Om någon har ansvar utan möjlighet att påverka blir ansvaret orimligt.
Och om ansvar inte kan utkrävas blir det mer symbol än verklighet.
Det gäller politiken, men det gäller inte bara politiken.
Alla som har makt, mandat, uppdrag eller faktisk påverkan i samhällsstyrningen behöver kunna hållas ansvariga för sin del.
Poängen är inte att alla ansvarar för allt.
Poängen är att ansvar inte får försvinna mellan nivåer, roller och funktioner.
Ansvar – inte skuld
Ansvar och skuld blandas ofta ihop.
Skuld handlar om vem som gjorde fel.
Ansvar handlar också om vem som hade uppdraget, mandatet och möjligheten att påverka.
Därför kan ansvar finnas även utan illvilja, slarv eller personligt fel.
En politisk aktör kan ha ansvar för en riktning som visade sig bristfällig.
En styrande funktion kan ha ansvar för att inte ha upptäckt konsekvenser i tid.
En granskande funktion kan ha ansvar för att inte ha synliggjort återkommande mönster.
En systemutvecklande funktion kan ha ansvar för att inte ha föreslagit förändring när systemets brister blivit tydliga.
Detta gör ansvar mer användbart än skuld.
Skuld söker en slutpunkt.
Ansvar söker förbättring.
När ingen riktigt ansvarar
När ansvar blir otydligt försvagas demokratin.
Människor kan rösta bort politiker. Det är viktigt. Men om problemen främst ligger i ansvarsfördelning, styrning, genomförande eller systemkonstruktion kan ett val inte ensamt lösa bristen.
Om politiken hålls ansvarig för sådant den inte kan påverka skapas frustration.
Om politiken inte hålls ansvarig för systemets förutsättningar skapas också frustration.
Om andra styrande aktörer har faktisk påverkan utan synligt ansvar skapas misstro.
Och om ingen vet vem som borde ha agerat blir systemet svårt att lita på.
Då kan samhället hamna i ett läge där alla formellt har gjort sitt, men resultatet ändå blev fel.
Det är en farlig form av ansvarslöshet, just för att den kan uppstå utan att någon bryter mot reglerna.
Ansvar för systemets utveckling
När samma brister återkommer räcker det inte att fråga vem som borde ha gjort något annorlunda förra gången.
Vi behöver också fråga varför systemet tillät att samma typ av brist uppstod igen.
Fanns det någon som såg mönstret?
Fanns det någon som hade ansvar för helheten?
Fanns det någon som kunde föreslå förändring?
Fanns det någon som hade mandat att utveckla systemet?
Om svaret är nej, är det också ett politiskt ansvar.
Inte därför att politiker ska sköta allt själva.
Utan därför att politiken ansvarar för att samhällssystemet har former som kan bära ansvar, funktion och utveckling.
Politiken kan inte bara använda systemet.
Politiken måste också bry sig om att systemet fungerar.
Demokratiskt ansvar kräver ansvar för helheten
Ett bättre samhällssystem befriar inte politiken från ansvar.
Det gör politikens ansvar tydligare.
Politiken ska inte hållas ansvarig för allt som går fel. Men den ska hållas ansvarig för den riktning den anger, de beslut den fattar, de uppdrag den ger och de former den upprätthåller.
Och när formerna inte längre räcker behöver politiken kunna hållas ansvarig för att systemet utvecklas.
Demokratiskt ansvar kräver därför mer än ansvar för enskilda beslut.
Det kräver ansvar för formerna bakom besluten.
Det kräver ansvar för systemets delar.
Och det kräver ansvar för att helheten fungerar tillräckligt väl för att människor ska kunna lita på den.
Läs mer
- Mer politik, mindre tjafs
- När politik och samhällssystem blandas ihop
- Eller ett annat spår: System med funktionssäkring